Idag var jag o klippte mig! Mitt tunna hår hade blivit låångt o oformbart, inget klister i världen hjälpte mer. jag blev helt nöjd, kort o rufsigt. tog bilder ramför spegeln....men de såg för groteska ut (inte håret men det övriga) Vet ju att man inte får göra stötande saker på bloggen, så jag skippar fotona. Föresten trodde jag att ett virus angripit min dator. När jag satt in bilderna slutade musen fungera, allt stelnade på skärmen, tryckte på precis alla knappar tills jag åtminstone kunde stänga eländet. när det var klart såg jag att jag råkat slita ut mussladden för att få plats med kamerasladden.....rackarns oxo!

Jag tror jag är släkt med nån som kallar sig surran på bloggen! Jag läser igenom de sk. kändisbloggen, sen har mitt ben domnat, axeln värker (oskönt databord) o jag har tappat lusten, även glömt, vad jag skulle skriva. Efter att jag läst alla stängde jag datan, o just när jag tryckt på avsluta så kom LUSTEN åter! Jaa hojja, man är inte haj på detta.

I söndags var jag o sydde 2 projekt (typ 2200 kr) har 2 kvar (ca 2800 kr).

jobbigt nuförtiden, men vad gör man inte för pengar?

Skulle klippa mannen oxo idag när orken fanns, när jag upptäckte att klippmaskinen var utlånad! Får samla krafter till en annan kväll.

Sitter här o bloggar för det var nåt som heter spårt på tv:n, har visserligen en tv till, men det är ju inte bra att se så mycket tv, bättre att va på nätet....ehh. Fasiken oxo, nyss hade jag så många ide´r till detta inlägg, men de är borta nu....

Hm..hm..

Lillan ,med familj ska flytta tillbaka till staaan!  då är 75% av barnaskaran här. Inte för att jag har hindrat nån att flytta till annan ort (som jag själv blev) det är hälsosamt att bo annanstans, o kanske flytta runt lite. Men kul iaf att ha dem närmare ett tag, o spännande o se lägenheten med burspråksfönster! Har inte berättat åt Lillans mommo, innan det är helt säkert, hon tjatar vareviga gång: säg åt dom att söka jobb i stan-nog finns det väl jobb i stan-har dom varit i stans Af-säg åt dom att söka jobb i stan osv. osv...På tal om mommoar, så brukar jag ibland längta efter min mommo (död sen 45 år) När jag ser stjärnorna en klar kväll, kommer tårarna, den klaraste stjärnan är hon. Hon hade alltid flera lager långa kjolar o förkläde, en tand o rökte pipa. När vi fick beskedet att hon dött, log jag för mig själv, jag såg henne segla upp till himmlen med sina kjolar fladdrande. Då sa min bror: mamma! Hon skrattar när mommo är död!

Långt senare (när jag blev gravid, hela 17 år! orolig, rädd med en omogen oansvarig kille mm.) drömde jag en så stark dröm om henne. Hon låg död insvept i en grå pressening på en äng, bara hennes ansiktet var synligt men orörligt, så sa hon med klar stämma till mig: Det går bra (se menne huvin) bara det, inget annat sa hon. Men jag blev så lugn, oron försvann, jag erkännde för far om mitt tillstånd, de lovade att ställa upp, vilket de verkligen har gjort o nu är den ungen nästan 35 år!

När livet känns svårt tänker jag på min mommo där uppe.

Jag försöker ställa upp o hjälpa mina barn, såsom mina hjälpt mig.

Nu låter det som om jag vore i fyllan...jag har alltid tyckt om dig.....

Nu ska jag sluta med snyfthistorier o gå i säng....OH KITT..2 timmar har gått sen jag satte mig här!! Aldrig mer!   Godnatt!